Sagolikt

Hejsan mina pumpkins!
Hoppas ni har njutit av allhelgonahelgen och att den gett en stund av vila, återhämtning och eftertanke. Jag har nu haft haft höstlov i ett par dagar och har varvat omdömesskrivande och lektionsplaneringar med promenad i skogen,lövräfsning, fika med kompisar, loppisrundor, bloggläsande, mysig tid med semesterledig sambo och att bara vara hemma och ha det gott. Det har gått väldigt bra faktiskt! Jag känner mig utvilad. Längtar nästan lite efter mina små elever. Det gör jag alltid i slutet av loven:) Men det måste ju trots allt var ett tecken på att mitt yrkesval är helt rätt!

Häromdagen tog jag en promenad till skogen för att hämta lite mossa, som jag skulle göra små arrangemang av. Ute i skogen möttes jag av den här trollska miljön och sagoälskaren i mig tog överhanden...



När jag ser dimma över en äng tänker jag alltid på dansande älvor. Dimman i kombination med den vackra mossan och höstfärgerna, fick min skog plötsligt att få något John Bauerskt över sig. Sagoinspirationen började nu smyga sig på mig, för att senare blommade ut för fullt på den lokala handelsträdgården. Orsaken var de här små söta tingersterna, de precis fått in...

Jag kom på att de skulle vara så vackra ihop med min gröna, sammets- lena mossa. Och genast fick jag en bild av en prinsessa som blivit bortrövad av troll och tappat sin fina brosch i mossan... Märks det att barnboksförfattare är något jag gärna skulle vilja vara?






Nu pryder de här små krukorna min trädgård.

Det blev även lite sagolik stämning inne... Min lilla prinsesskrona har jag alltid på soffbordet.

>


En kram från mig till alla där ute, som precis som jag, har fantasin i behåll:)